Att amma de första månaderna

I mitt arbete som hjälpmamma pratar jag väldigt ofta med nyblivna mammor som upplever en stor frustration och ofta oro över hur amningen ser ut i början. Värst brukar det vara mellan 4 och 8 veckor efter födseln.

Frustrationen kommer sig av att de känner sig väldigt låsta av att amma långa stunder i sträck framför allt på kvällarna. De vill och känner krav på sig att göra annat än att sitta i soffan och amma. Vi är drillade att göra saker och jag tror att för många känns inta amma som att "göra något".

Oron bygger på en föreställning att bebisen borde amma och sedan vara mätt och glad och kanske klara sig själv ett tag. Det att bebisen vill till bröstet väldigt kort efter en avslutad amning ger en oro för att bebisen inte får nog med mjölk. Detta är en föreställning som verkar seglivad och som ofta späs på av mormor och farmor, som troligen fick veta att bebisar skulle äta var 4:de timme och om de inte stog sig fick man ge ersättning.

Idag finns mer kunskap om amning och vi vet att amning funkar bäst om bebisen får styra och vi vet också att amningen är mycket mer än bara mjölken. Ibland kan jag nästan tänka att mjölken bebisen får egentligen bara är en lycklig bieffekt av att man ammar och att amningens främsta uppgift egentligen är att trösta och hålla bebisen nöjd.

Men, vad kan man säga till en frustrerad orolig mamma?

Så här svarade jag nyligen till en mamma:

"Det du upplever är helt normalt. Det är närmast precis som det ska vara. I princip alla så små bebisar vill ligga hela kvällarna vid bröstet och mer eller mindre bara byta mella brösten. Det är inte ett tecken på att mjölken inte räcker utan ett tecken på att du har en normal bebis. Jag har definitivt haft det så med båda mina och de har blivit normalviktiga, eller nåja 2:an var redigt tjock vid 6 månader .

Vill du veta om han får nog med mjölk, så titta på hur han kissar. Det bör gå att byta i alla 5 engångsblöjor med något blött eller kladdigt i och om han kissar så att du ser kisset så bör det vara nästan ofärgat. Då får han nog.

Vad det gäller kvällen, så har nästan alla så små bebisar sin längsta vakenhetsperiod då och har under dagens aktiviteter byggt upp ett behov av att vara nära. Det är nog bra att tänka på att amningen absolut inte är bara mat, i alla fall inte för bebisarna själva. För en bebis är tiden vid bröstet favoritsättet att umgås. Det är ett sätt att tanka trygghet och själslig näring lika mycket som det är ett sätt at tanka mjölk.

Din son älskar helt enkelt att vara nära dig och bröstet är det bästa han vet. I den åldern ska det vara så.

Själv kan man ju bli frustrerad förståss, men denna period är inte så lång, runt 10 veckors ålder brukar detta avta och man börjar kunna göra annat på kvällarna. Tills dess är det oftast effektivast att gilla läget. Bebisen blir nöjdast då och en missnöjd bebis är inget skoj för någon. Se till att du sitter bekvämt, att du har förströelse i närheten, TV, böcker, telefon och mat du kan äta medan du ammar och dricka förståss. Du behöver inte titta din bebis djupt i ögonen hela tiden, utan bara hänga med på när han söker kontakt.

Se till att du har uppbackning. Med en så liten bebis tar bebisen massor med tid, vilket gör att det är svårt att hinna med hushållsarbete. Det betyder att barnets far bör dra det tunga lasset på det området, även om du är hemma. Han har kanske ett 8-6 jobb, du har ett 24/7 jobb. Se till att han fixar mat, städar och faktiskt även passar upp på dig. Givetvis är det en hitt om han gör så mycket det går av bärandet, hållandet, bytandet och badandet som han kan. Det vinner ni alla på, men så här i början handlar pappavarandet ganska mycket om att se till att mamman mår bra."

Det finns givetvis mer att säga och givetvis upplevs frustrationen och oron olika starkt av olika mammor. För många räcker det långt att veta att barnet mår bra, att denna period inte är så lång och att de inte är ensamma. Men det finns de som upplever frustrationen så stark att de inte rikgti tar till sig bebisen, eller att amningen faktiskt störs av att mamman inte kan vara avslappnad. Är det så, så kanske det behövs mer än bara någora enkla ord för att lösa problemen.