Att eftersträva naturlighet
Det finns ju många föräldrastilar/filosofier som påstår sig sträva efter ursprunglighet eller ett mer biologiskt lämpligt sätt att leva med barnen och ta hand om den när de är små. Jag kan inte på något sätt påstå att jag är en expert på de olika stilarna, men det finns skillnader mellan dem, det är klart.
De flesta inkluderar ett stort mått av närhet, en grad av respekt för barnet som människa och ofta amning och en eller annan form av ?positiv disciplin?. På ytan kan det se ut som om de är helt lika varandra.
Men bakom de olika namnen hittar man skillnader givetvis. Jag har nyligen börjat kika lite på vad olika varianter innebär.
Attachment Parenting är den jag läst mest om, även om långt ifrån allt som finns på min AP-sida är renlärig AP.
Vad utmärker AP? Eller kanske ska vi formulera det som vad tycker jag utmärker AP? Först och främst får vi också begränsa oss till det Sears skriver, för ?rörelsen? är lite spretig. Sears är barnläkare och han är en amerikansk manlig barnläkare, med flera egna barn och en fru som varit hemmamamma och la leche league ledare.
Det betyder att AP i mycket utgår från forskning om barns medicinska utveckling och även om det ses som positivt att de blir harmoniska, anknutna och så vidare, så är deras medicinska välmående i fokus. I AP enligt Sears upplever jag det inte som att det västerländska sättet så mycket är ?fel? som att Attachment Parenting erbjuder ett sätt som är hälsosammare.
Det betyder också att AP i mångt och mycket i alla fall köper den kulturella kontexten som västvälden innebär. Målen med barnuppfostran är att uppfostra barn som blir framgångsrika i den kulturen, mer framgångsrika än de som uppfostrats traditionellt. Vad som betraktas som framgångsrikt är i och för sig inte bara ?fortune and glory? utan även att må bra och vara omtyckt. Att fungera bra socialt är centralt.
Ett annat exempel på föräldraskap är Primal Parenting. Mycket är samma och de rekommenderade böckerna och internetlänkarna kommer igen till stora delar. Skillnaden ligger dock i att man här hänvisar till barnets framtida mentala hälsa och till primalterapi. Här blir jag fundersam. Jag blir alltid fundersam när det dyker upp alternativ medicin och alternativ terapier. Jag är inte säker på vilken grund primalterapi vilar. Kanske kan någon upplysa mig?
Vi har givetvis Continuum concept och föräldrar som hittar inspiration där. Här ligger Liedloffs bok till grund för tankarna. Liedloff är psykoterapeut och i den mån argumenten vilar på något annat än hennes subjektiva iakttagelser, så är det psykoterapi som ligger i grunden. Men mest av allt är det Liedloffs egna upplevelser av livet med en indianstam i sydamerika. I mycket en beskrivning av ett lyckligare sätt att leva, ett mer mänskligt sätt att leva. Problemen här är väl bara att det är så subjektivt och att det ibland är svårt att se hur man ska tillämpa idéerna mer än lite grann i västvärldens vardag. Vackert, men svårt och dessutom bitvis även tveksamt, indianerna är tex rasistiska och bjuder utan att tveka barn på alkohol?
Det finns givetvis fler exempel och till slut kan man börja fråga sig vad etiketterna alls ska vara bra för. De kan ju bli ett hinder om man börjar se idéerna som ?läror? och börjar lyssna mer till dess experter än man lyssnar efter sin intuition. Jag vet att jag själv har en Attachment Parenting websida och att jag därmed själv valt en etikett. Jag har min egen tolkning av konceptet och eftersträvar ingen renlärighet. Det är ?AP enligt Skorpan? och inget annat. Varför har jag då alls valt etiketten? Jo av två skäl. Först och främst behövs en rubrik och gärna en sökbar sådan. Attachment Parenting är tämligen vedertaget. Det andra skälet är att jag, även om jag finner inspiration på andra håll och även om jag först och främst strävar efter att närma mig ett mer allmänt biologiskt riktigt sätt att vara med barnen, så har jag accepterat att jag lever i västvärlden och att det är i den kulturen barnen behöver fungera. Jag har en önskan att stanna i den kulturen, i huvudsak.
Men jag har invändningar mot AP, målen, att barnen uppfostras i stället för att, med Juuls ord, ?samfostras? och att jämlikheten hamnar i skymundan (det gäller de flesta av dessa stilar). Hur följer man biologin utan att trilla över gränsen och bli biologist? Vad är biologiskt kön och vad är kulturellt kön? Nå ja, det är en annan diskussion?
posted by Skorpan at tisdag, mars 14, 2006
|
2 comments
