12 juni 2006

Vällingklockan ringer

Vi lever stenhårt i en vällingkultur, eller kanske snarare i en spannmål- och mjölkkultur. Jag har själv inte tagit steget att börja äta stenålderskost, jag gillar pannkakor lite för mycket, men om man börjar tänka på all mat som innehåller spannmål, dvs gräsfrön, och mjölk, dvs komjölk för kalvar, så inser man snabbt att de flesta av oss äter våldsamt ensidigt.

Detta avspeglar sig också i den traditionella babykosten. Svenska barn förutsätts äta välling eller gröt. Helst skall den dessutom vara industriframställd. Barn i andra delar av världen äter inte välling, inte som svenska som enligt livsmedelsverkets menyförslag förväntas äta 2-3 välling/grötmål om dagen. Gröt och välling äts mest av folk som av fattigdom och nöd inte har annat att tillgå.

Varför äter svenska barn så mycket välling?

För det första är vällingen en del av vår kultur, vår fattiga gamla bondekultur. Där åts det välling av gammal som ung, för att det var den mat man kunde prestera.

För det andra så litar inte svenska myndigheter på att mammor (för det är ju givetvis bara mammornas ansvar, eller hur?) kan laga tillräckligt näringsriktig mat. Om vi hade lärt oss laga mat av våra mammor, som man gjorde förr, då hade vi kanske varit mer pålitliga. Så för att myndigheterna anser att en mängd mammor är för okunniga och ointresserade för att laga bra mat till sina barn, så rekommenderar man att alla ska ge barnen den superprocessade industrigröten och vällingen. Och att ge kostråd på hur man ger barnen den näring de behöver utan att ge industrivälling det finns det tydligen inget intresse av.

För det tredje så är barnmatsföretagen och mjölkproducenterna stora företag med starka intressen. Det är klart att deras kampanjer ger resultat. Vem vet inte att ?Mjölk ger starka ben?? Att beläggen för det inte är entydiga, det sägs inte så mycket om, inte heller sägs det så värst mycket om att mjölk innehåller en stor andel mättat fett och att energiprocenten fett i mjölk är vansinnigt hög. Visst behöver vi kalcium, men med, mindre salt i maten och med välvalda och varierade matvaror så går det att få nog med kalcium med en mycket liten eller obefintlig mjölkkonsumtion.

Livsmedelsverket är också oroade för att barn som inte dricker och äter industrivälling och gröt ska få järnbrist. Vanlig gröt och hemgjord välling ger ju givetvis, utan berikning att barnen inte får nog med järn. Dels innehåller mjöl och komjölk inte mycket av den varan och dels så hindrar både komjölk och säd upptaget av järn. Men om barnen får annan mat är välling och gröt 3 gånger om dagen? Om de får äta gott om grönsaker, kanske leverpastej och blodpudding? Och om de får ammas? Bröstmjölk innehåller en måttlig mängd järn, men i en ytterst lättupptaglig form.

Jag blir trött på att kollektivt idiotförklaras! Jag är övertygad om att jag med rätt information kan laga en utmärkt barnmat och att jag OCH mina barns far gör det. Den informationen går att hitta, men varför ska den göras svårtillgänglig?

Jag är också innerligt trött på att mammor målas upp som en risk och en fara för sina barn. Bara de (manliga?) barnläkarna vet hur man tar hand om barn. Och papporna, de förväntas inte ens ha en del i processen, eller?

Som avslutning kan vi titta på ingredienserna Semper har i sin välling (Mild Välling, Havre):

Avsaltat vasslepulver, skummjölkspulver, veg. olja (palm, raps, solros), siktat havremjöl, havremjöl, maltodextrin, vetestärkelse, mineralämnen (kalcium, järn, zink), emulgeringsmedel (veg. mono- och diglycerider), vitaminer (A, D, E, C, tiamin, niacin, B6, folsyra, B12, pantotensyra.

(hittat på: http://www.semper.se/templates/Products.aspx?id=883&p=369 Tack AnnJessica!)

Med tanke på hur mycket vitaminer och mineraler som behöver tillsättas kan man ju själv räkna ut hur lite som finns i de processade mjölkpulvren och i havremjölet. Och varför har de maltodextrin (en mycket snabb kolhydrat framställd ur stärkelse) i?

Jag vill ha upplysning åt folket, inte vällingdimma!

Etiketter: ,