Att amma de första månaderna

I mitt arbete som hjälpmamma pratar jag väldigt ofta med nyblivna mammor som upplever en stor frustration och ofta oro över hur amningen ser ut i början. Värst brukar det vara mellan 4 och 8 veckor efter födseln.

Frustrationen kommer sig av att de känner sig väldigt låsta av att amma långa stunder i sträck framför allt på kvällarna. De vill och känner krav på sig att göra annat än att sitta i soffan och amma. Vi är drillade att göra saker och jag tror att för många känns inta amma som att "göra något".

Oron bygger på en föreställning att bebisen borde amma och sedan vara mätt och glad och kanske klara sig själv ett tag. Det att bebisen vill till bröstet väldigt kort efter en avslutad amning ger en oro för att bebisen inte får nog med mjölk. Detta är en föreställning som verkar seglivad och som ofta späs på av mormor och farmor, som troligen fick veta att bebisar skulle äta var 4:de timme och om de inte stog sig fick man ge ersättning.

Idag finns mer kunskap om amning och vi vet att amning funkar bäst om bebisen får styra och vi vet också att amningen är mycket mer än bara mjölken. Ibland kan jag nästan tänka att mjölken bebisen får egentligen bara är en lycklig bieffekt av att man ammar och att amningens främsta uppgift egentligen är att trösta och hålla bebisen nöjd.

Men, vad kan man säga till en frustrerad orolig mamma?

Så här svarade jag nyligen till en mamma:

"Det du upplever är helt normalt. Det är närmast precis som det ska vara. I princip alla så små bebisar vill ligga hela kvällarna vid bröstet och mer eller mindre bara byta mella brösten. Det är inte ett tecken på att mjölken inte räcker utan ett tecken på att du har en normal bebis. Jag har definitivt haft det så med båda mina och de har blivit normalviktiga, eller nåja 2:an var redigt tjock vid 6 månader .

Vill du veta om han får nog med mjölk, så titta på hur han kissar. Det bör gå att byta i alla 5 engångsblöjor med något blött eller kladdigt i och om han kissar så att du ser kisset så bör det vara nästan ofärgat. Då får han nog.

Vad det gäller kvällen, så har nästan alla så små bebisar sin längsta vakenhetsperiod då och har under dagens aktiviteter byggt upp ett behov av att vara nära. Det är nog bra att tänka på att amningen absolut inte är bara mat, i alla fall inte för bebisarna själva. För en bebis är tiden vid bröstet favoritsättet att umgås. Det är ett sätt att tanka trygghet och själslig näring lika mycket som det är ett sätt at tanka mjölk.

Din son älskar helt enkelt att vara nära dig och bröstet är det bästa han vet. I den åldern ska det vara så.

Själv kan man ju bli frustrerad förståss, men denna period är inte så lång, runt 10 veckors ålder brukar detta avta och man börjar kunna göra annat på kvällarna. Tills dess är det oftast effektivast att gilla läget. Bebisen blir nöjdast då och en missnöjd bebis är inget skoj för någon. Se till att du sitter bekvämt, att du har förströelse i närheten, TV, böcker, telefon och mat du kan äta medan du ammar och dricka förståss. Du behöver inte titta din bebis djupt i ögonen hela tiden, utan bara hänga med på när han söker kontakt.

Se till att du har uppbackning. Med en så liten bebis tar bebisen massor med tid, vilket gör att det är svårt att hinna med hushållsarbete. Det betyder att barnets far bör dra det tunga lasset på det området, även om du är hemma. Han har kanske ett 8-6 jobb, du har ett 24/7 jobb. Se till att han fixar mat, städar och faktiskt även passar upp på dig. Givetvis är det en hitt om han gör så mycket det går av bärandet, hållandet, bytandet och badandet som han kan. Det vinner ni alla på, men så här i början handlar pappavarandet ganska mycket om att se till att mamman mår bra."

Det finns givetvis mer att säga och givetvis upplevs frustrationen och oron olika starkt av olika mammor. För många räcker det långt att veta att barnet mår bra, att denna period inte är så lång och att de inte är ensamma. Men det finns de som upplever frustrationen så stark att de inte rikgti tar till sig bebisen, eller att amningen faktiskt störs av att mamman inte kan vara avslappnad. Är det så, så kanske det behövs mer än bara någora enkla ord för att lösa problemen.

Svar från Livsmedelsverket

Jag måste ju skriva att jag fått svar från Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket avser att bevaka sina delar av WHO-koden, såsom sammansättning och märkning, även i framtiden och livsmedelsverket tycker att koden är mycket viktig.

Det är komplicerat detta med koden. Jag kan upplysa den som inte vet detta om att det är tre myndigheter som hjälps åt att bevaka koden, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Konsumentverket.

Konsumentverket har enligt min uppfattning varit ständigt flata eller rent ointresserade av att följa upp koden. De ansvarar för delen som har med marknadsföring att göra. Deras arbete kompliceras förståss av att den striktare skrivnngen av den svenska koden inte är lag, utan endast en frivillig överenskommelse med barnmatsföretagen.

Socialstyrelsen bevakar den del som har med sjuk- och hälsovård att göra. Det är Socoalstyrelsen som planerar att upphäva sin del av koden. Detta oroar Livsmedelsverket. Det oroar mig med. Om sjukvården inte följer koden, så är risken stor att vårdens amningsvänlighet helt undermineras, något som skulle få sorgliga koncekvenser. Kvinnor är beroende av vården för att få en bra amningsstart och de är beroende av hjälp från vården om de får komplikationer under amningen.

Nu ska jag kontakta Kerstin Nordstrand på Socialstyrelsen. Det verkar ju som om hon är den jag behöver fråga. Kanske mår hon bra av att fler gör det samma?

I Amningsnytt om ändringarna i den svenska tillämpningen av koden

Lite länkar:

http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=12555&epslanguage=SV

http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/
livsmedelsinfo/modersmjolksersattningar_och_tillskottsnaringar/
internationella_koden_om_marknadsforing_av_modersmjolksersattningar/

http://www.evira.fi/attachments/elintarvikkeet/
elintarviketietoa/aidinmaidonkorvikkeet/
forsaljning_och_marknadsforing_av_modersmjolksersattningar_-
_anvisning_till_tillsynsmyndigheter_och_naringsidkare.pdf

Att skydda amning - även i framtiden

Just nu väntar vi med viss oro på vad som händer när de Svenska myndigheterna lägger över ansvaret för den nationella tillämpningen av WHOs barnmatskod på europeisk lagstiftning. EG-dirrektiven är luddiga och barnmatsföretagen med Nestlè i spetsen är aggresiva.

Jag vill inte ha det ens i närheten av hur det i dag är i tex USA, ett av få västländer som inte tillämpar koden. Där får mammor ersättningsprover redan på BB, överöses med kuponger och varuprover. Framförallt ammande mammor attakeras, då barnmatsföretagen vet att de som redan från början ger ersättning ofta slutar med ersättningen också tidigt och börjar ge vanlig mat och opreparererad komjölk. Ammande mammor är dock hälsomedvetna och OM de går över till ersättning håller de fast vid det märke de tror är bäst och ger ersättning länge, då de vet att vanlig komjölk är olämplig. Det handlar alltså inte om hur det är i U-lämder, utan hur det skulle bli här om företagen fick chansen de har i USA.

Jag har mailat Kristina Sjölin på livsmedelsverket, som bör ha en aning om vad som kommer att hända och frågat vad framtiden har i sitt sköte. Undrar du också, så kan jag tala om att det går att hitta hennes e-postadress om man googlar på hennes namn och arbetsplats. Maila och fråga! Visa att du värnar om kvinnors rätt att få välja amning eller inte utan att utsättas för företagens propaganda.

Jag tror att svenska myndigheter mår gott av att veta att alla strömningar inte är mot amning. De flesta Svenska mammor vill amma, vill få stöd i sin amning och vi borde göra något åt det bristande stöd som gör att 25000 per år som enligt Amnnigsnytts beräkningar slutar amma tidigare än de önskat.