Stressens goda sidor

För att ännu en gång återknyta till stresstemat så vill jag skriva lite kort om stressens goda sidor. De finns givetvis.

På ett privat plan har min familj stressat en hel del den senaste månaden. Jag har i omgångar vistats på sjukhus och varit mycket sjuk och familjens pappa råkade ut för en olycka och var en kortare sväng på sjukhus även han. Detta är ju givetvis mest bara jobbigt, tråkigt och gör familjen skörare, men det skapar också tillfälle till att växa, sträcka på sig och ta ett skutt i sin utveckling, både för vuxna och barn.

Vad som hänt är att mitt större barn börjat ta mer ansvar samtidigt som han givetvis också är ledsen ibland. Han hjälper till med hushållssysslor och har förstått att vi vuxna inte klarar allt själva. Lillan är fortfarande i en fas i livet där hon är centrerad kring sig själv, så hon tar inte så mycket mer ansvar för att hjälpa oss andra, men hon tar väldigt mycket mer ansvar för sig själv och efter att hela sitt liv krånglat kring att klä på sig så gör hon inte det längre.

På ett större plan finns något som kallas post traumatic growth. Det händer inte alltid efter jobbiga händelser, men givet goda förutsättningar, bla grudförutsättningar att hantera stress, men även tex rätt ålder spelar roll.

Att utsättas för stark stress och traumatiska upplevelser i barndomen är inte optimalt, men att som ung vuxen hantera besvärliga situationer tycks ofta ge positiva effekter. Att inte utsättas för några motgångar under den tide kanske tom riskerar att lämna mäniskor sämre rustade för de motgångar som med all säkerhet förr eller senare kommer.

Men grunden för att kunna växa under stress är att stresshanteringen hos personen funkar. Det är viktigt.