Sömnträning

Jag förundras över att sömnträning av olika former faktiskt förespråkas. Jag upphör inte att uppröras över det. Att med flit låta sitt barn gråta och sett ur barnets synvinkel överge det är inte sunt.

Men argumenten för sömnträning är många! Här är några:

Alla känner sitt eget barn bäst. Visst är det troligen så, men det betyder inte att man bäst vet hur man bemöter barnet. Barn som gråter och skriker visar så tydligt de kan att det de utsätts för är fel. Att de så småningom ger upp att skrika är inget gott, utan ett tecken på att de knäckts.

En trött mamma är ingen bra mamma. Så sant, men det verkar väl vettigare att ta reda på vad som stör mamman och barnet så att de inte sover skönt nog. Jag vågar slå vad om att det i nästan alla fall finns en verklig anledning och att den går att åtgärda. Det kan vara allt från att mamman har orimliga förväntningar på barns sömn, via överstimulering till allergier och andra medicinska problem. Saker som alla bör tas på allvar och lösas.

Barnen är lika glada morgonen efter att det skrikit sig till söms som de är andra dagar. De verkar säkert glada. Barn är otroligt förlåtande och hoppfulla. De ger mycket långsamt upp kärleken till sina föräldrar. Ofta kommer det först i tonåren. Dessutom är det så lömskt att barn som gett upp beter sig lyckligt och på en nivå är de det nog också, för de spelar sin roll väl och uppskattas av föräldrarna. Skadorna hamnar längre in och barnet kanske inte ens vet om dem, för de är bara en del av personligheten.

Argument för att låta barnet somna med en förälder och sova när är lite tyngre. Några hittar du här: http://www.ap.skorpan.se/SkalattSamsova.htm

Sömnmetoder igen

Så har av olika anledningar diskusioner kring den så kallade 5 minuters metoden dykt upp i min värld igen. Jag kan börja med att säga att jag inte är en vän av metoden. Den är horribel.

Vill man läsa om den kan man göra det på den Svenska variantes "uppfinnare" Berndt Eckerbergs hemsida. Jag ska säga att den också innehåller en hel del bra information om hur spädbarns sömn fungerar av naturen. Det som skiljer min syn på saken från hans är att han sedan säger att det ju inte går att efterhärma jägare- och samlaresamhället på ett sätt som gör ett naturligt sovande möjligt. Han tycker i stället att barn som inte själva sover modernt ska läras att göra det med hans version av det som på engelska kallas Controled Crying.

Broschyren frö hur man i detalj gör för att lära barnen sova finns inte på nätet. Lika bra det, för i alla fall jag blir illamående av att läsa hur man om barnet skriker så att det kräks, ska byta lakan utan att ta upp barnet ur sängen.

Jag tror inte att friska familjer, med psykiskt rimligt stabila föräldrar, behöver utsätta sig själva eller barnen för detta. Det går för det första att anpassa sömnen till mer naturliga mönster. Sover man nära varandera är det ingen större uppoffring att söva om ett barn som vaknar. För det andra så om man som förälder har sömnproblem i form av tex svårt att somna om eller lättstördhet, så finns mildare sätt att gradvis och utna att överge barnet och ignorera dess signaler gradivs vänja det vid att klara nätterna mer självständigt. Är det möjligt tror jag dock att den första varianten är det bästa.

Förespråkare av metoden framhåller att den funkar. Det gör den för en stor mängd barn! Det finns inga som helst tvivel om det. Det finns en stor mängd studier på det. Dett finns tom studier som visar att barnen skriker mindre och under den korta tid de har följts upp skrikigt mindre och verkat nöjda. Skönt antagligen för stressade föräldrar, som inte vet bättre. Men är det alltid bra att inte skrika? Om man slutar protestera för att det står klart att ingen lyssnar på en i alla fall? Är det bra? Jag tycker inte det.

Citerar Jesper Juul:

"Denna och liknande metoder har sina rötter i beteendeterapin och saknar varje spår av ömsesidighet. Det är en ensidig strategi som de vuxna (makthavarna) utsätter barnet (den maktlösa) för, och det enda som den vuxna i bästa fall får ut av metoden är att barnet lär sig somna på kommando. Det är samtidigt en metod som inte intresserar sig för karaktären på de inbördes relationerna i familjen,... .., Metoden har inget med uppfostran eller samspel att göra utan är ett slags dressyr."

Australian Association for Infant Mental Health Inc. Har sammanställt detta sina onda aningar om metoder av detta slag:

http://www.aaimhi.org/documents/posi...led_crying.pdf

I korthet är väl det viktigtast att ingen verkligen forskat på vilken stress barnen utsätts för och vilken långsiktig effekt detta får på barnen. De skriver att metoden är fullkomligt olämplig för barn som redan utsats för separationer från sina föräldrar, tex på grund av sjukhusvistelse, att föräldern varit borta eller att barnet är adopterat. Men jag har hört om Svenska adoptivföräldrar som fått metoden rekomenderad av BVC. Vansinnigt!

De skriver också att familjen situation, barnets fysiska hälsa och föräldrarnas phsykologiska välmående och eventuella stödbehov bör undersökas i första hand.

Och givetvis att barn av sig själva får ett "ordnat" sömnmönster när behovet av föräldrarna på natten och den naturliga sömnrytmen ändras.

Vidare har man kunnat konstatera (Vidberg och Vidberg) i en undersökning som egentligen handlade om Övergångsobjekt att barn utvecklas i mer positiv riktning på sikt om de tillåts störa sina föräldrar med sina bekymmer på natten också. Mer om den studien skriv jag en tidigare blogg.

James McKenna listar på sin sida, och jag har samma lista på min sida, en rad artiklar som visar på att barn som fått dela sömn med vuxna har en rad psykologiska fördelar som unga vuxna över dem som nekats detta. Det betyder att ensamsovande HAR negativa effekter.

Det finns ingen som har bevis, i dagsläget, för att metoden är skadlig, men indicier på att den inte leder mot en optimal utveckling för barnet. Jag har heller inte sett några bevis på att den skulle vara ofarlig. Ska man tro Eckerberg själv, så går metoden ut på att genom tvång, som liknar hjärntvätt, arbeta bort barnets naturliga sömnmönster till försel för ett onormalt sömnbeteende. Det tycker inte jag att man bör göra utan att vara säker på att det inte ger negativa effekter.

Nya rekomendationerna för säker sömn

Så har de kommit, den nya rekomendationen om hur barn ska sova säkert och risken för plötslig spädbarnsdöd minska.

Jag var ganska oroad för hur samsovning skulle hanteras i denna nya rekomendation och har skrivit om det förrut. Även nappens roll som potentiel livräddare är jag lite skeptisk till, främst för att jag ingenstans läst någon jämförelse mellan nappanvändning och nattlig fri amning. Jag kan annars gott tänka mig att nappen hindrar barn från att somna djupt, för somnar de djupt riskerar de ju att tappa nappen. Men nattlig fri amning borde rimligen ha en motsvarande effekt.

Hur som helst fick de samsovningsvänliga krafterna ett ord med i laget och rekomendationerna blev mjukare än det först lät.

Råd som tillkommit så vitt jag kan se är också att man ska hålla god koll på barnens temperatur när de ligger i vagn. Bra, tycker jag, för det är ju inte sällan barn vintertid blir knallröda och ledsna av ren överhettning när de kommer in hemma eller i en affär. Fast det är så klart inte för att förhidra skriken, utan för att hjälpa dem som inte skriker, som rådet finns där.

Grundråden

• Låt spädbarnet sova på rygg
  
• Avstå från att röka
  
• Amma om det är möjligt
  
• Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig
  

Amma och napp

Under Amma barnet tar man upp att napp när barnet sover enligt flera undersökningar minskar risken för PSD. De säger också att nyare forskning tonar ner riskerna för felställning i tänderna och amningingsproblem i samnabd med napp och därför: "När amningen är etablerad, kan napp därför användas när barnet ska sova." Som hjälpmamma kan jag dock konstatera att jag sett fall där nappen gjort att barnet amamt aldeles för sällan och andra fall där mamman har haft problem med utdrivningen och blivit av med dem när nappanvändningen upphört. Nappanvändning efter att barnet blivit några månader gammalt är också förknippat med kortare amningstid. Så jag skulle ändå rekomendera mycket restriktiv nappanvändning och att man om amningen känns prioriterad avslutar nappanvändningen vid kanske 4-5 månader, då den största risken för PSD klingar av.

Val av sovplats

Samsovning då? Det kommer in under Lagom varmt och rörelseutrymme. Glädjande är at det står att alla är överens om att det är säkrast att ha spädbarnet i föräldrarnas sovrum. I min värld är det faktiskt samsovning redan då. Barnet får en större grad av nattligt stöd både genom föräldrarnas passiva närvaro och genom att det aktivt kan ingripa när barnet vill något.

Att sova i samma säng är inte lika självklart, men restriktionerna är inget nytt för den som läst om hur man sover säkert. Många av reglerna är ju faktiskt dessutom de samma oavsett om barnet sover i spjälsäng eller inte.

Det socialstyrelsen nämner är:

• Sov inte i samma säng som spädbarnet om du är mycket trött eller påverkad av alkohol eller mediciner.
• Sov inte i samma säng som spädbarnet om du är rökare. (De pekar ut moderna, men jag kan tänka mig att fadern inte heller bör röka...)
• De påpekar att det finns studier som tyder på att för 3 månaders ålder finns lite ökade risker med att dela säng även om mamman inte röker. För att minska den risken ska barnet ha "en egen yta", dvs den ska kunna byta läge och själv genom att sparka av tex täcke kunna reglera sin värme. Att ligga mellan föräldrarna kan bli för varmt.

Jag tycker att socialstyrelsen missar ett par punkter:

• ALLA som ligger bredvid ett spädbarn måste både vara medveten om det OCH vara välvilligt inställd till det. Det betyder att barnet inte plötsligt under natten ska flyttas så att de hamnar mellan föräldrarna utan att båda föräldrarna vet om det. Väck den andre om den sover och tala om att barnet läggs där.
• Barn ska aldrig sova bredvid spädbarn. Barn kan inte ta det ansvaret och är inte medvetna om småsyskonet under sömnen. När den minsta närmar sig 1 år börjar det kunna "försvara sig" mot ett äldre syskon i sömnen.
• Dela inte en soffa med barnet, en mycket stor andel av samsovningsrelaterad död har skett i soffor.
• Se till att madrassen är fast och att inga springor kan bildas där barnet kan fastna med huvudet.

Jag har redan hört mammor som efter dessa rekomendationer inte vågar dela säng med spädisarna. Något som försvårar amningen - gör nattamningen nästan outhärdlig, skulle jag säga - och tar bort en chans till samvaro och anknytning för båda föräldrarna. Jag tycker att det är tråkigt. Samtidigt så är det ju så att fall av PSD inträffar oavsett var barnet sover. Skulle du själv inte känna dig säker på att barnet inte kvävts av sängen eller av att det blivit klämt under dig eller någon annan, så sov inte i samma säng, utan hitta alternativ.

Alternativ till att dela säng helt och fullt

Sidovagn
Ställ spjälsängen bredvid den stora sängen. Är du riktigt mån om närheten, så tar du bort gaveln och snickarar om spjälsängen så att höjden på stora sängens madrasstopp och spjälsängens hamnar i samma höjd. Var också noga med att spjälsängne ör ordentligt förankrad mot den stora sängen och att inga springor kan bildas mellan madrasserna, detta är enklast om förälderns säng är ordentligt fast.

Babybädd i föräldrarnas säng
En babykorg eller varför inte ett snugglenest uppe i föräldrarnas säng. Det garanterar både närhet och att barnet får eget utrymme.

Sov säkert!

Samsovning

En dag som idag, när jag sitter och gäspar på jobbet för att 4:a åringen valt att sova i familjesängen och i sina försök att rymmas under mitt täcke stora delar av natten tagit spjärn med fötterna mot min rygg, kan man ju fundera över vilka fördelar det finns med att samsova.

Sedan har ju också för någon vecka sedan några av Sveriges ledande barnläkare gått ut med nya rekommendationer rörande hur man bör ordna det för barnen under sömn för att minimera risken för plötslig spädbarnsdöd. Säkerheten är ju en viktig aspekt för alla föräldrar, man vill ju sina barn väl, så vad innebär den nya rekommendationen att barn bla inte bör dela säng med föräldrarna under i alla fall de första 3-4 månaderna, eventuellt med ett undantag för den allra första månaden då i princip inga barn dör av plötslig spädbarnsdöd?

I USA har rekommendationerna under flera år varit emot samsovning, men i Sverige har inställningen varit liberalare, då man värderat de positiva effekterna samsovning har på amning och anknytning.

Själv tycker jag att det är knepigt att säga något tvärsäkert. Förstod jag saken rätt räknade man med att ca 2 barn ytterligare per år skulle överleva i Sverige om man undvek att samsova de första månaderna. Hur den siffran tagits fram vet jag tyvärr inte; kanske skulle man ringa Hugo Lagercrantz och fråga? Det finns många frågor kring detta. Vilka studier är huvudsakligen bas för beslutet? I vilken grad påverkar det hur man samsover, då menar jag val av täcken, underlag mm som av många tas upp i listor över hur man samsover säkert. Vad jag förstått har de i någon studie sett en ökning av dödligheten hos spädbarn som sover bredvid föräldrarna även hos föräldrar som inte röker (eller har de bara kollat moderns rökvanor?) Men vilka andra omständigheter har det tagits hänsyn till? Hur värderar man 2 barns överlevnad mot kanske 100000 barns enklare anknytning och amning? Det går väl inte ens att jämföra, eller?

De studier jag har läst skiljer sig åt mycket beroende på om forskarna brytt sig om att göra skillnad på sovomständigheterna eller inte. Det är tyvärr ett faktum att barn riskerar att dö om föräldrarna sover med dem efter att ha druckit alkohol, använt droger eller om de av något annat skäl sover onormalt tungt. Det är också farligt för ett spädbarn att sova med föräldrarna, eller överhuvudtaget förresten, i en soffa. Soffor är ju ofta fluffiga och/eller har springor och vinklar barnet kan fastna i eller få in ansiktet i. Det är också olämpligt att ett spädbarn sover bredvid ett annat barn. Det finns studier som tyder på att det är extra riskabelt för spädbarn upp till 14veckors ålder att sova i föräldrarnas säng. Bla finns en studie ?Babies sleeping with parents: case­control study of factors influencing the risk of the sudden infant death syndrome? av Peter S Blair et al som kan hittas via http://www.bmj.com/ som finner att bebisar upp till 14 veckor har en högre risk att dö om de sovern med föräldrarna. Författarna påpekar dock att skillnaden inte blir signifikant om man korrigerade för moderns alkoholintag, tidigare för dålig sömn, trångboddhet och användningen av duntäcken.

De svenska läkarna hävdade att riskerna med att sova brevid en vuxen var att dels kunde barnet bli för varmt och dels kunde barnet hamna så nära den vuxnas kropp att det andades in samma luft för många gånger. Det första verkar enkelt att undvika, med mindre kläder och täcken, det andra känns otroligt att det skulle hända om inte föräldern just av något skäl sov onaturligt djupt.

En ganska ny studie gjord i Storbritannien Major epidemiological changes in sudden infant death syndrome: a 20-year population-based study in the UK av Peter S Blair PhD et al slår fast att andelen barn som dör av PSD i föräldrasängen gentemot andelen som dör i spjälsängen har ökat under de gångna åren. Detta anser de dock beror på dels att antalet barn som dör i spjälsängen minskat pga rådet att lägga barnet på rygg och dels på att fler barn dör då de sover med föräldern i en soffa. Studien lämnar dock en hel del saker obesvarat och mer studier efterfrågas.

James McKenna har också gjort inlägg i debatten Why babies should never sleep alone: A review of the co-sleeping controversy in relation to SIDS, bedsharing and breast feeding och påpekar att sambanden knappast är enkla och att barn hur som helst inte ska sova ensamma. Han har också en bra FAQ om samsovning, säkerhet, fördelar och om PSD (SIDS) Det finns också en länk till "Sudden Infant Death Syndrome" Cambridge Handbook of Child Development. I den sistnämnda kan man på sidan 4 se en bild som klargör att det hur som helst inte verkar finnas något entydigt samband mellan antalet dödsfall i PSD och andelen samsovande. En sak som ser konstig ut där tycker jag dock är 0:orna i statistiken från Kina. Kan det vara så att det verkligen är 0, eller putsar de Kinesiska myndigheterna sin statisitk?

Men vad är fördelarna med att samsova?

Den mest uppenbara är att man som mamma inte behöver vakna lika mycket, kanske oftare, men inte lika mycket. Det går att amma i sömnen! Sedan kommer fördelar som har med att göra att barnet blir lugnare och att allt tyder på att anknytningen blir enklare och att spädbarn rent allmänt mår bra, får lägre halter stresshormon i kroppen av att vara i beröring med vuxna. Det finns studier som tyder på att mammans rytm i hjärtslag och andning stödjer barnets hjärtrytm och andning. Samsovning är en faktor som underlättar amning och amning har många fördelar. Sedan är det trots en del nätter med sparkar i ryggen faktiskt mysigt att sova nära varandra. Väldigt mysigt är det till och med.

Vad ska man göra då?

Jag tänker inte råda någon annan, men får jag ett barn till så har jag svårt att tänka mig något annat än att sova med det barnet också i min absoluta närhet. Kanske har mer studier tillkommit då, kanske har man till och med löst gåtan med PSD, några britter tror i alla fall att de är gåtan på spåret. Men oavsett så kommer jag ha barnet alldeles bredvid mig, men jag har kommer aldrig att röka, inte vara onykter, inte använda droger, inte ha ett duntäcke och om jag tror mig sova onormalt tungt eller opålitligt, som då jag tex har hög feber, så kommer jag skydda mitt barn. Jag kommer att se till att barnets sovplats är fri från lösa saker, har en fast jämn yta och att barnet sover svalt. Sedan tror jag själv att det är lämpligt att endast den primära vårdaren sover med spädisen och kanske rent av att mamman bör amma för att till fullo vara i synk med barnet. Jag har i alla fall märkt en skillnad på hur väl jag nattetid reagerat på barnen beroende på om det varit jag eller deras far som haft huvuddelen av tiden med barnen. Jag har också läst att amningshormonerna hindrar mamman från att gå ner i den allra djupaste sömntypen, vilket låter listigt om man hela tiden behöver vara medveten om ett spädbarn vid sin sida.

Era val är era och känner man sig osäker kan ju en sidovagn eller en produkt av typen ?Snuggle Nest? vara en idé.